Lite tunt med inlägg just nu

Har inte riktigt lusten att skriva inlägg i bloggen just nu, mina hjärna upptar sig med att förbereda mig inför den stundande nyårshelgen... jag ser fram emot den med bävan måste jag säga... I år ska syrran med familj fira nyår här hemma hos mig tillsammans med våran mamma... Det ska bli skönt att ha dom här hos mig, hade jag varit själv hade jag antagligen grinat hela dagen, det kanske jag gör ändå men då är jag inte ensam ialla fall...

Känns vemodigt att lämna år 2010 för det känns som om jag lämnar S bakom mig på något märkligt sätt som jag inte kan beskriva... Det blir liksom för att citera kungen -"vända blad"..... Jag kan inte förklara det och jag tror ingen kan förstå ändå hur mycket jag än förklarar... . Nästa vecka kommer det att het att S dog förra året..!!!

då känns det som om det ar länge sedan och samtidigt som jag vill att tiden ska gå så vill jag inte för jag vill inte lämna honom känns det som,
Jag ser ingen framtid, jag lever i nuet och han finns hos mig varje dag, varje minut.......ändå inte..... jag saknar honom något så fruktansvärt och är så ledsen hela tiden, känner mig trött och håglös..

3 dagar kvar på detta året det värsta i hela mitt 45 åriga liv, året då jag blev änka, året min älskade S dog, en sjuk, svag man som drog sitt sista andetag bara 30 cm från mig. Han lämnade mig och våra 2 flickor......

Jag kommer fortfarande på mig själv med att tänka: " hur kunde detta hända? har det hänt? är det verkligen sant? har jag varit med om detta?? och slutligen VARFÖR??????????????????

varför har inget svar:(

kram

Bitter kärring.....

Jag blir så trött när jag läser på Facebook om hur dom flesta har det SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ bra och hur fantastiskt allt är.. känner mig spyfärdig.. har aldrig riktigt trott på den fasaden som jag väljer att kalla det... jag tror att ingen har det så fantastiskt bra hela tiden 24 timmar  om dygnet året runt... Det måste finnas upp och ner gångar tror jag i en människas liv... sen självklart beror det på hur man hanterar det. En del väljer att spy ut gallan medans många väljer att se det fantastiska i motgångarna.... hm .... så himla kul för dom...

Undrar hur dom/ den personen skulle välja att hantera om den andra hälften dog..eller varit med om mitt liv dom senaste 2½ åren..........Åh vad jag skulle vilja veta det. .

För jag är så innerligt trött på allt och alla

Det är som om dom MÅSTE tala om för hela världen vilken fantastisk liv och familj dom har och hur tacksamma dom är som har dom i sin närhet. och självklart ska man vara tacksam för det men håll det för er själva för det svider så in i helvete som eld i själen när man hör sånt speciellt när det kommer från en ens närhet, jag och mina barn vill / orkar inte höra sånt VI blir ledsna och påminda om hur "ofantastiskt" vårt liv är

Så snälla människor där ute.... tänk er för lite innan ni öppnar munnen, visa lite respekt för oss andra som inte har det så fantastiskt... för vi är många här ute som lider även om inte just du gör det!!!!!!!!!


Julafton 2010

Så var då äntligen Julafton över.!!!!!!!!!!!! Kan kanske tyckas märkligt att säga så men det är vad jag känner... hela dagen har varit en pina, en kamp mot tårarna som hela dagen funnits som en brinnande smärta bakom ögonen. Jag har sett på E och C natt dom känt likadant.

Allt jag gjort dom senaste dagarna har blivit så fel, Inget stämmer och inget blev som jag tänkt mig,

Vid graven idag gick det inte att hålla gråten borta, trots att barnen var med. Jag struntade i det och lät gråten komma. Det var så vackert, snön gnistrade och klarblå himmel, kallt som bara den, Vi tände var sitt ljus och Önskade honom en God jUL!!!!

Väl hemma hjälptes vi alla åt med det sista innan hela stora familjen brakade in och friden var bruten..., sen var det fullt ös ända tills siste man gick hem och det gjorde dom vid 19.30 då blev det tyst i huset och vi 3 la oss i soffan och tittade på en film, ingen sa något mer... E och C somnade så småningom i soffan, jag är fortfarande vaken och kan inte sova.....

Det känns så fel... allting känns så fel... Jag vet inte hur det ska kunnas kännas rätt igen.......

Bara helgerna är över då kanske......???

Julklapparna då: somliga var nöjda, en del mindre nöjda ,som vanligt med andra ord...............

Tack hela min stora familj för att ni står ut med mig/ oss och att ni ändå valde att vara med oss denna
mycket känsloladdade jul...

jag älskar er alla!!!!!


Idag väntar storstaden

Idag ska jag och barnen ner till Nordstan, antaglige  tillsammans med alla andra 2.468000 människor. Dom ska få varsin mobil i julklapp och jag mitt stora godtrogna nöt trodde i min enfald att det bara var att gå in i en affär välja ut en mobil och få den på studs men ack vad jag bedrog mig...........

I annonserna för alla fina mobiler så "glömmer" annonsörerna den lilla detaljen att skriva ut att det oftaste är leveranstid på upp till 4-6 veckor på vissa mobiler!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Men hallo där!!!!!!!!!!

Jaja det är bara att gilla läget.... Nu åker vi ner och beställer så får dom komma när dom kommer fast det blir liksom ingen julklapp då känns det som............

Vi ska vara nere i stan prick 10.00 sa jag igår,vi får väl se hur det går med det:?

Lite andra ströklappar blir det nog också och fika så klart...

Syrran och hennes familj har legat i magsjuka och jag hoppas dom är friska till fredag då det är julafton,
måste säga till syrran att hon har handskar på sig när hon gör julmaten IFALL hon bär på smittan så inte vi andra blir sjuka när vi vräker i oss käket.......

god morgon!!!!!!!!!!!!

Saknaden av en "Delete" knapp

Jag änskar till julklapp att allt var som vanligt, att jag kunde vrida tiden tillbaka minst 3 år och börja om. Jag skulle vilja "deleta" dom senaste 2½ åren för dom har varit dom värsta i mitt liv, och mardrömmen fortsätter.....

I verkliga livet finns ingen "delete" knapp. i datorns värld kan man skriva något och om du inte är nöjd med resultatet kan man alltid trycka på "delete" knappen och det raderas. Du kan skriva något på ett papper och sen ta ett radergummi och sudda/ ändra skriva nytt. du kan slänga pappret i papperskorgen och börja om från början. Du kan ändra och justera ända tills det känns bra.

I verkliga livet finns inte den möjligheten. Det som sägs är sagt, det som är gjort är gjort, du kan inte ändra på det hur mycket du än vill.... Man kan vända ut och in på sig men faktum kvarstår det går inte att ändra på det som redan är gjort...

Visst kan man ångra sig men du kan aldrig få det ogjort eller osagt......... Du kan å¨nra sättet man sa det på eller sättet du gjorde din handling på men du kan ALDRIG få det helt ogjort. Du får helt enkelt leva med din ångest och konsekvenserna av ditt handlande.. Gäller det något positivt känns allt bra, är det något dåligt/ hemskt så är det hemskt att leva med,

Det är därför det är så viktigt att man är rädd om sig och andra, att man tänker sig för INNAN man säger eller gör något för Gudarna ska veta att ett elakt ord sagt i raseri gör lika ont som ett slag i ansiktet ...............


Varför är det då så svårt????

omläggning av schemat............

Idag har det bara varit handboll för hela slanten,,,,, för ovanligheten skull??? eller inte????


Idag har tjejerna vúnnit steg 3 i New Body cup, Spelar TOOK BRRRRAAAAa gör dom och jag är så stolt över E som gör så bra ifrån sig om man tänker på hennes förutsättningar.... onda/ ommande knän och nu även höften som spökar.... Hon går igenom och offrar sig slänger sig och kämpar som en ilsken tiger.....

Imorgon är det ytterligare 2 matcher så jag har fått lägga om schemat lite,, Meningen var ju att vi skulle köpt gran igår men när jag kom hem vid halv 6 tiden så var det ingen som visade vilja att dra iväg och jag ska vara ärlig och säga att  inte jag heller kände mig speciellt taggad så jag lät det vara.. Nu får vi köpa det imorgon istället och försöka få upp lite pynt.... min stora tomte måste ju upp bl a.
Tur att jag är ledig på onsdag och torsdag. onsdag ska jag handla, städa hälsa på farmor, ställa in granen..
eller så städar jag på torsdag för vi ska hinna till stan också och inhandla tjejernas julklappsmobiler

hmmmmm

Det är ont om tid och mycket ska göras!"!!

kram


Läste en blogg....länge sedan men har inte publicert mina tankar om den förrän nu........

jag läste en blogg för ett tag sedan det var en tjej som förlorade sin man i cancer, hon hade 2 småbarn typ 3 o 5 års åldern...............................

Vid ett inlägg ca 3 mån efter hennes man död så skriver hon...

-"jag väljer livet"

jag bara undrar hur då???? hur gör man????

Just nu känns allt så fruktansvärt tungt.... något händer jag känner det och jag orkar inte kämpa emot...

det som händer ,händer!!!!!!!!!!!!!!!

Alla runt omkring mig är så glada, förväntansfulla och fulla med energi, lust och somliga strålar av lycka.
själv känner jag mig som en sliten ryamatta tufsig och sliten

Vill helst av allt lägga mig ner och inte vakna förrän det onda har gått över.
Tårarna kommer numera varje dag... och dom kan komma plötsligt helt utan förvarning........

Jag har en del som jag ska göra men får inte till tiden .

Jag är arg, förbannad, ledsen, orolig, stressad, ångestfylld, kraftlös och väldig ensam............ Ensam på det sättet att jag inte har någon att prata "vardag" med, ni vet :
Det som hände på jobbet idag?!- Det som E sa eller som C gjorde. -Eller diskutera val av julklappar, ska vi ta bort telefonjacket eller inte,? vilken panna ska vi köpa från vilken firma?, måste vi köpa ny kyl/frys vilken sort?? Vad ska vi göra med nedervåningnen? vinden? handlar du på söndag? följer du med på match? kan du hjälpa C med hästen? Hur gör vi med.....?? kan du........... ??? eller jag känner mig ledsen för att .......??? eller bara känna mig trygg igen. När S levde var jag trygg på ett sätt jag inte är nu, jag visste att vad som än händer så skulle han ta hand om det han skulle ALDRIG lämna mig på detta sätt............. Ändå gjorde han det...... lämnade mig.............ensam................ Fast han menade inte det, jag vet det!!!!!!!!!!!!!!! <

jag vill bara ha ett liv som alla andra, jag vill ha min S hos mig jag saknar honom så fruktansvärt mycket och det blir inte lättare.........................mina barn mår dåligt, jag mår dåligt.  Folk runt omkring tror att nu när det gått några månader så ska det  kännas bättre... dom kan inte ha mer fel........... !!!!

Jag vill verkligen inte må så här, jag vill inget hellre än att vara lycklig men jag har inget att vara lycklig över känns det som..............

Varje dag är en kamp!!!
h vad jag får kämpa...... Det viktigaste i den  här kampen är kampen om mina barn....... Att få dom igenom detta med förståndet i behåll är det ABSOLUT VIKTIGAST........ Jag kämpar och gör fel, ibland känns det rätt men oftast känns det bara tungt , ibland vill jag ge upp, strunta i det, Men det kan jag inte!!

igår var jag vid graven och "pratade" lite med S. Jag tror han förstår mig...
Det känns skönt att vara där..... Blir lite lugn faktiskt och får ny kraft...........

Imorgon är en ny dag!!!!!



Stenen på plats!!!

Så  var då äntligen stenen på plats, nästan ialla fall.
4 månader efter att jag  lämnat in den till stenhuggeriet!!!!!! Det går inte fort det här måste jag säga!!!!!

Gubben från stenhuggeriet ringde och sa att dom lagt ner stenen så gott dom kunde, Marken var frusen och massa snö men dom hade skottat bort snön så mycket det gick och lagt ner den, Dom har inte kunnat gräva ner dom utan var tvungna att lägga den uppepå, vi får gräva ner den till våren och göra fint.....

Fast det är jättefint som det är: med fin krans, en nalle, en kudde i form av ett hjärta med broderat: "jag älskar dig pappa" en gravlykta och en liten röd gravlykta i form av ett hjärta!!! samt att korset står kvar med hans namn...

Trodde dom hade tagit bort korset men det stod kvar, vet inte om jag ska ta bort det eller om dom gör det sen kanske, måste kolla upp detta.................

Jag var där igår kväll men det var för mörkt för att se hur stenen blev med texten osv men jag pratade i sedvanlig ordning med honom och tyckte faktsikt att det kom ett litet ljussken på himlen för en kort sekund.... jag vet att det låter konstigt men det är inte första gången jag ser det.... jag vände mig om för jag trodde att det kom någon med en ficklampa men det var ingen där...........?? eller var det de?????????????????

kram

Men va 17!!!!!!!!!!!!

DET REGNAR IDAG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

det vill vi ju INTE med betoning på INTE......

jag åkte typ kana med min stora bil nerför min stora backe i  morse och åkte hit och dit!!!!!!!!!

Mindre kul!!!!!!!

Jag hoppas att snön kommer tillbaka men att kylan håller sig borta ett tag!!!!!!!!!

Kram

Detta oxå av min 12-åring

Pappa DU just du min pappa ska tas bort från denna jord varför du kunde det inte vara någon annan du jag vi.Din röst din lukt dina fina ögon du min kung min hjälte den bäste pappa.
Du som ar så snäll tänkte allt för mycket än på dej själv.
allt du ville va att vi skulle ha det bra och vad fick du tillbaks en diagnos på cancer jaha nu då" tänkte väl pappa,du kämpade i dina 2 år en dagen till den andra vissa dårliga vissa lite bättre men ALDRIG bra aldrig det där ja jag mår bra.
Men nu denna sommaren - 10 blev du bara sämre och sämre då började man inse att din tid var inne,4 veckor på ett sjukhus sista veckan fattade jag , Du viste knappt vem jag var och va jag gjorde där va du gjorde där.. Men pappa lova att kolla på detta och ge oss så mycket tur här nere men nu får jag gå vidare inte sitta på samma dag när jag fick reda på detta frucktansvärda,Men pappa jag lovar att jag kommer upp om några år spara saknaden till mej som jag sparar den till dej vi hörs pappa♥

Sorg/ *Saknad/ Ångest

"I bland tänker jag på dej ,Ibland ser jag dej,I bland hör jag dej,Men ingen kan någonsin förstå hur ont det gör att bara veta att sin pappa är borta.Och att man aldrig kommer se dej höra dej eller känna den där pappa lukten,
Att veta det gör ont i mitt hjärta så jag vetinte vad.. jag har sagt det förut och säger det igen " jag älskar värkligen dej pappa nu och förall evighet ♥"

Detta är skrivet av min 12-åring som saknar sin pappa ofantligt...
en mer stark och mogen 12 åring får man leta efter, hon besitter krafter och egenskaper som få vuxna gör.
Jag beundrar henne och skulle kunna offra mitt liv för henne (gäller självklart C också)

Dom befinner sig i olika faser i sorgearbetet. SAKNADEN OCH TOMHETEN  efter deras pappa är mer påtaglig nu snart 5 månader efter hans död.

Vissa människor tycker nog att det gått ett tag nu och att det ska kännas bättre. folk som resonerar så vet inte vad dom talar om för det är NU  saknaden kommer  som ett slag i magen... Nu  har chocken släppt som C säger och verkligheten blir en mardröm.

Det är  för många ungdomar en outhärdligl tanke att deras föräldrar inte ska finnas, det ingår liksom i barn och ungdomsåren att ens föräldrar SKA finnas där, och många har turen att kunna slå bort sådana tankar och inte behöva ägna tid och energi åt att undra hur det skulle kännas att inte ha mamma eller pappa där. för mina barn är den outhärdliga tanke verklighet, dom kan inte slå undan tanken, för i deras verklighet finns inte deras pappa.

Dom har under 2 års tid sett hur han sakta glidit bort från oss, blivit någon annan för att till sist blivit oigenkännlig och nu helt borta för all framtid...............

Han älskade sina barn mer än något annat här i världen och det sista han önskade var att dom ska ha ett bra liv
Jag lovade att se efter dom!
jag gör mitt bästa men det är svårt, tungt och jobbigt varje dag är en kamp!!!

Jag undrar ibland hur jag ska orka, vad ska jag göra ??

Idag fyller min mamma 78 år!!
Grattis lilla mamma!!


Kram

Julhandling och psykbryt..............

idag fick jag lite tid över och stack ENSAM in till stan för att köpa julklappar. Jag har bestämt vad mina ungar ska få och för hur mycket sen ska dom inte få mer.......................................... likadant varje år......................
det blev visst var sin grej till bara något litet............................
'fasen jag kan aldrig hålla mig.... M
men det blir bara 5-6 st var i år och inte som förr om åren 8-10st var....

Dessutom ska dom få varsin ny mobil................ jag har tagit fram den stora pllånboken nu och samtidigt är jag jättesnål när det gäller attt köpa något till mig själv.............

nåväl idag har dagen förutom julhandlling bestått av handbollsmatch, städning, inplock av den aldrig sinanade tvätten och medicinering av E som fick ta den onda sprutan idag......

Sen har dagen även bestått av ett mindre psykbryt också  men det fick jag först i min ensamhet sen i cafeet där vi satt och väntade på att matchen skulle börja.....
som tur va fanns Camilla där och vi snackade lite och sen kändes det bättre men det är lite otäckt när det bara kommer så där oförberett,,,,,,,,,,,

eller är det jag som håller på att gå sönder????????????

god natt

Det här med att få tid

det är så svårt att få tiden att räcka till till allt man vill göra. Det börjar sakta men säkert gå upp för mig att jag verkligen är ensamstående med 2 tonårsbarn, ett stort hus, bilar, hund, häst, barns aktiviteter: ridning, handboll mm
jag arbetar heltid och ska dessutom hinna, handla, laga mat, tvätta, städa, hålla koll på trotsiga tonåringar: trösta, trösta  trösta, stötta, hjälpa hämta, köra, fixa tid, tandläkare, läkare, sjukgymnaster, möte med skola, kurator, psykologer, mm m listan kan göras ännu längre men det räcker just nu:)

Snart är det jul med allt vad det innebär. julklappar, julgran, pynt, dekroationer mm

Har kommit in i en svacka. Jag vet vad jag borde göra men orkar liksom inte få till det... tur att jag tog städhjälp och fönster putts

Kram

Idag var det nära

att jag köpte mig en ny telefon..... Jag stack ut på lunchen för att köpa juklappar till både C och E och det gick helt smärtfritt. 1 julklapp var och eftersom jag visste vad jag skulle ha och det fanns inne så var det överstökat på 20 minuter...

Under tiden som jag satt och käkade lunch föll mina ögon på Elgiganten och då började det spinna i huvudet... tänk om jag skulle..... kanske,,,, ialla fall..... jag vill ju ha en ny ....... Men som den duktiga flick jag är så hejdade jag mig och tänkte mig för både en och 2 gånger och bestämde mig för att åka ner imorgon istället!!!!!!!!!!!!!!! flickorna ska faktiskt få varsin ny mobil i julklapp.

E har talat om vilken modell hon vill ha men inte C så det känns inte såä kul att köpa till C... men om man får lov att byta så kan jag ju köpa en till henne med... och en till mig.....??!!!!!!

Om jag skiter pengar?????????????

nähä!!!!!!även om det kan se ut så??? men vi äter inte middag på vardagarna bara på helgerna och där tjänar jag in massor av pengar??!!:)

kram

Jag har ju glömt .....

Det årliga julbaket skedde ju här hemma hos mig iSöndags. Efter en trög inledning tog ungdomarna vid och snart så bakades det pepparkakor både högt och lågt...riktigt mysigt. Syrran,hennes 2 barn, jag och mina 2 barn ´plus en stycke pojkvän satt vid köksbordet och kavlade och tryckte ut både grisar, och kärringar....... Sen gav vi oss i kast med lussebullarna men då hade den stora skaran av barn och ungdomar minskat något (det är sånt vi räknar med jag och syrran) och kvar var en tapper skara. Med hjälp av tillfälligt inkommande barn och ungdomar.... Just när vi stolterade med att vi inte lyckats bränna en plåt så gjorde vki självklart det.... Jag såg min syster i en rökig del av köket ivrigt viftandes med a en handduk ohc hostandes... jag var tvungen att rusa ohc öppna ytterdörren för annars hade brandlarmet gått........!! så illa va det!!! Bullarna blev kanon goda och jag hoppas det finns kvar några både till Lucia och jul men dom har redan minskat något i frysen.....??? Man blir väldigt trött av allt bakande och när kvällen äntligen kom så var det en mycket trött A som kröp ner i sängen kan jag säga................ ska försöka lägga ut lite bilder när jag får chans god natt

Ett litet kvällsamtal

-Det är konstigt, sa E igår kväll, för just när pappa dött och 1 eller 2 månader efter det så kändes det nästan som vanligt men nu ... känns det mer konstigt, jag är mer ledsen och jag kommer knappt ihåg pappas röst. Ibland på lektionerna kan jag bara sitta och stirra framför mig (hon visade med tom blick hur hon menade) och då tänker jag kanske på förrra sommaren när vi var på Rörtången. Hur pappa var då,, ganska bra faktiskt och sen kommer jag liksom bara på att han är borta för alltid att jag aldrig mer ska få se eller krama honom och då blir jag så ledsen mamma.................
- jag orkar inte vara ledsen,,, det är så jobbigt att må så här, mamma... Jag kan inte förklara hur jag mår jag bara mår dåligt i kroppen och i huvudet

Dom ögonen jag tittade in när hon sa detta önskar jag att ingen mamma någonsin ska behöva få se i sitt barns ögon

Ännu en helg stundar

och det känns ju skönt men ack så jobbigt det är med helgerna. Dom känns fortfarande svåra!!

E har börjar reagera på S´s död.... Hon blir oftare och oftare ledsen, nedstämd, orolig, igår ringde hon från skolan och mådde dåligt, eftersom hennes kompis och dennes familj haft magsjuka och detta härlga virus går på skolan trodde jag det var det så jag hämtade henne. Hon berättade sina symptomer för mig och jag förstod att det inte rörde sig om magsjuka utan ångest..... kallsvettningar, tryck i magen, huvudvärk........... Vi åkte till City Gross och där bland alla julsaker gick det över och hon kände sig mycket bättre.........................

ja ja det är väl inte så konstigt att det kommer för ut måste det. Hon frågar mer också om allt som har med pappa att göra.....

jag har fortfarande svårt att förstå att han är borta och inte kommer tillbaka, det är så megatokjobbigt......

känner mig så ledsen och övergiven.............. och faktiskit arg......

jag undrar om denna känslan någonsin kommer att gå över..

C skrev på sin blogg: -"mitt förra liv du vet när vi var en hel familj"!!!!!!!!!!!

Nåväl som tur är så är helgen fulltecknad.
idag lördag ska vi julbaka syrran Fröken J och herr A och mina barn sen  ska vi klippa oss
imorgon är det julshopping i Kungsbaka som gäller
ska bli mysigt.........

Go morron

Att ha för höga förväntningar..............

Så kom äntligen dagen som jag väntat på i 2 veckor. Dagen då jag hyrt in städtjänst... Det kom 2 kvinnor i min ålder och genast kändes det kanon. Inga betänkligheter om att lämna huset i deras händer. Jag hade beställt en storstädning med allt vad det innebär, avtorkning, rengöring av kök, badrum alla listor, dörrar you namne it....

Under tiden var jag och en gammal kompis till S som numera bor i Bua vid graven, uppe vid stallet så han fick se våran häst, han har kört mycket häst och var en av Sveriges bästa kuskar på 80-talet ända tills en olycka satte stop för karriären. sen var vi och fikade innan han åkte hem igen.... Det var väldigt mysigt faktiskt att träffa honom igen, Det är S äldsta och bästa vän och jag har känt honom nästsan lika länge som jag känt S. Det var skönt att prata med någon som kände S nästan lika bra som jag och vi ömsom grät och skrattade när vi berättade olika situationer vi varit med om.....

Sden gick jag till syran skulle hämta mina nya fina gardiner som hon sytt om lite. blev kvar där en stund och bjöds bl a på pannkakor som fröken J gräddat alldeles själv.... himla duktigt gjort, dom var dessutom vansinnigt goda... när jag sen gick hem mötte jag damerna som då blivit klara. Mötte dom i backen och snackade lite... jodå allt hade gått bral Fönstrerna var inte putsade eftersom det var minus 11 grader men hon fixar dom nästa vecka lovade hon så med något förhöjd sinnesstämmning gick jag hem och när jag öppnade dörren blev jag så glad såg med en gång att det var städat och fint..........

Ju längre in i huset jag kom upptäckte jag till min fasa att det minsann hade fuskats både här och där.... alla listor var inte avtorkade och C upptäckte när hon kom hem att hennes hylla fortfarande var lika dammig som innan.....
Det luktade inte så där gott som man vill, det luktade städat men inte med doft at varken såpa eller citron och sånt gör så mycket anser jag.. modet sjönk  och jag kände mig lite lurad... dom har städat 2 st i 4 timmar och jag  undrar vad dom egentligen gjort............ nåväl hela badrummet inkl. under badkaret av avtorkat och rengjort hela köket och ovan för köksskåpen med alla golvbrunnar och sånt är faktiskt rengjort men det har fuskats med dammningen... får nog påpeka det tror jag....

jag tror jag hade förväntat mig en totalrenovering av huset men så blev det inte. Mina förväntningar var alldeles för högt ställda men jag är nöjd ändå.. damma och damsuga och våttorka kan jag ju göra själv det grövsta är nu gjort ialla fall och det känns skönt....

Jag har ialla fall fått upp både julgardiner och adventsstakarna nu varför jag nu gjort det för jag blev bara ledsen när jag gick här  i min ensamhet och satte upp dom.........till vilken nytta och för vem gör jag det?? så kändes det!!!!!!!!!!!!!!

jag vill faktiskt och uppriktigt inte ha jul.............. kan man få sova över hela december och vakna i mitten av januari tro......................... snälla.....

go natt


RSS 2.0