Ännu ett steg avklarat

Idag har jag lämnat stenen hos stenhuggeriet, den blir klar redan om 1-2 veckor vilket känns kanonbra.
Mäklaren har varit här idag och värderat  huset och det blev väl som jag trodde, han var snäll. Vi anlitade honom också när farmors hus skulle säljas så vi känner till han och han är en av dom största i området så jag tror nopg hans ord väger tungt, Hoppas det
Nu får vi se på fredag vad som händer och vad som kommer att stå i papperna., >Hur mycket jag ska ut med.. kan bli dyrt det här???!!!

Jag har även hunnit med att rasta dammsugaren och varit hos min nagelteknolog alltid lika trevigt att vara hos henne, hon bor med sin lilla familje i ett gamalt soldattorp mitt ute i skogen och har det bara sååååååååååååå mysigt.

Imorgon bär det av till Sahlgrenska till odontolgoen med C och sen ska jag till jobbet en sväng för att stämma av vad min vikarie gjort och inte gjort., ska ju börja jobba halvtid på måndag... känns konstigt men det måste gå.....

Ja P får självklart följa med!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

kram

Bouppteckning......

Snart är det äntligen bouppteckning
hoppas det .
Jag ska imorgon sammanstråla med han som ska göra gravstenen och jag ska även träffa mäklaren imorgon!, han ska värdera huset.
Jag måste göra det eftersom M har en son sen tidigare allt ska sen delas hit och dit men jag hoppas att jag får behålla så pass så att jag kan bo kvar några år ialla fall.. men det tror jag nog..:)

Allt detta har jag ordnat själv för om jag gjort som Anders på begravningsbyrån sa... väntat på att han ordnat det så hade det nog fasen inte blivit av förrän om ett par veckor. Så om han tar med detta i"sitt" arbete och tar betalt fördet  blir jag förbannad. Jag frågade honom igår rakt ut: har du räknat ut nu hur mycket begravningen kommer att gå på?
Men det svarade han inte på utan trollade bort det med att börja tala om att han räknat in det som gravstenen kommer att kosta ?????????? jag fattade tillslut inget och det slutade som det brukade
-"allt ordnar sig ska du se" inga problem.........

åhhhhhhhhhhhhhhhhh fan vad dryg han är...... det är fan inte klokt att det får gå till så....
Men nu är det snart över hoppas jag ialla fall men men man kan ju undra vilken  räkning jag kommer få ifrån honom?????????????????????????

Hoppas jag aldrig mer behöver komma i kontakt med en begravningsbyrå

kram

Urnsättning

På fredag är det dags för urnsättning.................... Kl 14.00 är det dags???

känns jobbigt men ändå skönt att äntligen få en riktigt plats att gå till men visst jag är rädd att det ska riva upp det lilla som läkts.................


Mamma vad gör du på dagarna...?

Frågan kom lite snyggt från E häromdagen och jag måste erkänna att jag förstår hennes undran. Man kan ju tro att jag inte gör något alls på dagarna men se där har ni fel.....

Jag går alltid (och gjort så hela ´tiden) upp tillsammans med barnen på morgonen gör iordning frukost och skriker "skynda er" hela tiden (!) sen kör jag E till skolan (ibland även C) sen  går jag ut med hunden ca 1 timma, Efter det kolla jag mailen, Fb och nyheterna på datorn eller på textTV. sen röjer jag upp lite och sen tar jag itu med dagens telefonsamtal eller sorterar papper. Tro mig det är en sjuhelvetes massa papper och telefonsamtal som ska ringas. försäkringsbolag, försäkringskassan, facket (mitt och S`s) kanske ska jobbet ringas, sen är det begravningsbyrå, stenhuggeri, banken, mäklare, transportstyrelsen, bilprovning, sjukhus mm mm mm mm

och ett tu tre så är det dags att hämta E vid skolan sen tar eftermiddagens aktiviteter vid, det är ridning, handboll, stall mm och sen är det kvällen och dagen tar slut...........

Det är vad jag gör på dagarna
så nu vet ni det

kram


Dagen "dax att börja jobba" närmar sig....

På måndag är det tänkt att jag ska börja jobba halvtid?!!!

Jag vet inte om beslutet är rätt. Folk runt omkring mig säger att det kan vara bra att börja lite lätt, kanske har dom rätt men om dom varit i min kropp och känt vad jag känner så tror jag dom hållit käften...........

Jag har en ensamhet, tomhet och saknad som jag inte känt innan, den liksom bryter ner mig tyst och sakta.
C har också börjat få en sorg som hon inte haft innan. Hon gråter varje kväll och är förtvivlad.
"Jag orkar inte mer" är ord jag ofta hör från henne.
Vad ska jag svara??
-"Det går över"? - nej det kan jag inte svara för det går inte över.

Så hjälplös jag känner mig. Att känna den hjälplösheten är som grädde på moset, inte nog med att jag har min egen sorg att ta hand om jag måste se till att barnen orkar hur fan gör jag det när jag själv knappt orkar....

Det känns som om allt blir värre nu och mitt i det ska jag börja jobba!!
Rätt eller fel??
Det återstår att se!!

Wish me luck

Bröllopsdag

Idag skulle vi firat vår bröllposdag...... 2 år som gifta.

Jag firade det genom att imorse promenera till kyrkogården och lägga 10 röda rosor på hans grav.

:(

2 månader sedan

Idag är det den 26 september och det är 2 månader sedan S dog.

Jag har inte kunnat tänka på något annat på hela dagen idag än på dagen för 2 månader sedan då jag satt i det lilla rummet, höll hans kalla hand, klappade hans kind, viskade i hans öra att det var Ok. Jag har gått igenom dagen om och om igen. Jag vet att jag gjorde ett misstag och det får jag leva med livet ut, det enda jag kan hoppas på är att det inte gjorde någon skillnad men vetskapen om det gör att jag ALLTID kommer ha dålig samvete.

Hur liten och ensam jag kände mig, hur ledsen jag var. Hur tomt allt blev, hur jag grät och hur förvirrad jag var.

Helgen har inneburit  mycket och jag hade kunnat skriva om det men allt annat överskuggas av den faktum att

det idag är 2 månader sedan S dog.

Jag har svårt att fortfarande förstå det.........................................

Jag känner en tomhet och en ensamhet som jag inte trodde fanns, jag har mina barn, tack och lov,  för dom är anledningen till att jag stiger upp varje morgon.

Imorgon är der den 27 september och då skulle vi firat 2 år som gifta!!!


:(

Känslorna svalnar lite

jag har medvetet inte skrivit på några dagar eftersom jag varit så fruktansvärt arg/ ledsen/ besviken och tom. Men nu har det svalnat lite.

Det har ordnat sig lite vad gäller det ekonomiska och jag har fått lite pengar på banken vilket känns bra och tryggt MEN DÅ svara banken med att säga att visst f år du göra vad du vill med dina pengar men vi ANSER att du SKA betala av på ditt lån!!

Vadå dom anser att jag ska.... Herre gud!!! Det måste väl ändå vara upp till mig eller??? men NÄ så lätt gick det inte. Dom gör en kreditupplysning på mig och om dom anser att jag inte har råd att ha huset så vet vågar jag inte tänka på vad som händer.

Det roliga är att jag för mitt hus betalar idag 2600kr i hyra..... VEM gör det för ett hur 175kvm. och det är för  lånet!!! Det är tack vare S för han har jobbat och slitit för att kunna betala så mycket som möjligt på lånet.
Han har verkligen slitit min goa "bubbe" men vad fick han för det????? en plats på Kyrkogården!

Nähä det är resten som kostar. ¨Jaja vi får väl se vad dom säger???

Att hela tiden vara i händerna på andra som ska bestämma är inte riktigt vad jag gillar. Jag vill bestämma själv vad jag ska göra med det som är mitt. och när jag ska göra det!

Den dagen som allt detta är uppklarat så ska jag ha så lite med myndigheter och banker att göra som möjligt.
tro mig.

Men det lär väl ta tid för så som den Begravningsbyrån jobbar så ser det mörkt ut,,,,,

Det tar sån evig tid med ALLT.
"BrgravningsAnders" lovade att urnsättningen skulle vara förra veckan... Var den det?? NÄ
Anders säger att bouppteckningen ska skyndas på men att det kommer att ta några veckor till??
djävligt knepigt eftersom den enligt lagen måste vara klar inom 4 veckor. Huset är inte ens värderat än?
gravstenen är inte ens inlämnad till stenhuggeriet än  och bara det tar 6 veckor och kostnaden ska vara med i bouppteckningen
Sen ska eländet skickas till Skatteverket som ska granska den och förhoppningsvis godkänna den......

Sen ska arvskiftet göras. lånen, huset ska skrivas över på mig, Nya  pantbrev/lagfarter ska utfärdas
Hur lång tid tar det tro? och innan allt är klart kan jag inte ex binda lånen vilket jag skulle vilja eftersom räntan är på väg upp.

Nähä nu blev jag art igen.. fasen också..

Nu måste jag sluta

kram


Djävla djävla djävla helvetes skit och piss

Vet inte vem jag ska vara arg på eller vem som kan ta emot min ilska. Jag har ingen att rikta den emot ingen som kan ta emot den den bara pyr i kroppen och gör så att jag inte kan sova, tänka, leva, känna.

Min syster får som vanligt vara bollplank, vilket inte är rättvist eftersom jag egentligen vet att hon också mår pisskass. Men vem i helvete ska jag vända mig till om inte min käraste, tryggaste syster.............

Det känns som om jag hela tiden blir motarbetad av alla förbannade myndigheter...

Allt som sas när jag träffade begravningskillen Anders visade sig inte vara sant.
Han tröstade mig den dagen då vi träffade honom 1 vecka efter att S dött. Jag var totalt tom i skallen och mitt enda mål varje dag jag vaknade var att ta mig igenom dagen och lotsa mina barn igenom vardagen. Som i en dimma satt vi där, barnen , syrran och jag och lyssnade på honom. Jag kommer knappt ihåg vad han sa men jag vet att han sa: du kan vara lugn eftersom S hade anställning och medlem i facket så kommer du och barnen att få några 100.000. och det kändes ju fantastiskt då. För oron gnager som fan i magen
-" hur ska jag klara mig med huset" mm mm
-måste jag sälja och rycka upp barnen ur deras trygghet?

Så det kom som en skänk från ovan att han sa så om  pengarna.

NU visar det sig att det inte alls är så barnenes pengar sätts in på ett spärrat överförmyndarkonto tills dess dom fyller 18 år ??????????????????????????????????????????????????????????????????????
man gör så enl lagen för att skydda barnen från mig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
och hur känns det då????????????????????????????????????????????????????????????

Det finns säkert anledning till denna lag men varför i helva helvete ska man dra alla över en kam. Varför inte  pröva från fall till fall.

Det är MINA barn! Det är DERAS PAPPA SOM DÖTT. Jag är annars förmyndare för mina barn men inte när det  gäller när deras pappa dött!!!!!!!!!!!

DET KÄNNS SÅ KRÄNKANDE ATT JAG NÄSTAN SPYR jag är s å illa berörd att jag inte vet vad jag ska göra
jag blir förbannad och har bokstavligt lust att slå någon hårt i huvudet och varför inte begravningskillen: Anders
som "glömde" informera mig om denna lilla detaljen....

Han har "glömt" mer dessutom. Han snackar först och kollar sedan. för det har även visat sig att S inte hade återbetalnignskydd via facket så dom pengarna som Anders så käckt sa att jag skulle få inte heller kommer att utbetalas!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

OK det är s om det är men vad jag blir knäckt på är på det sätt som denna Anders har agerat. Han träffar dagligen i sitt jobb människor i kris som inte själva kan tänka klart eller orkar ta tag i saker. Då ger han intrycket av att allt ordnar sig och att han ska hjälpa till. Men så visar det sig att det inte alls är så lätt och beskeden kommer i slag på slag och man dras längre ner i skiten för varje besked...

Nu har jag självklart oturen att inte dom skydden som dom flesta kanske har. Men att som han ta gör givet att alla har dom skydden är oansvarigt för en man med hans jobb.

Skitkärringen på överförmyndarenheten i kommuen hävdade hela tiden till lagen.... C satt i bilen brevid mig när jag "pratade" med henne och det stackars barnet hörde sin mamma både svära, skälla, kräva, ifrågasätta, böna, be och till sist gråta av ilska. Så nu vet hon hur hon ska göra när hon talar med myndigheter??!!!!!

Mina barn har mist sin pappa och ett litet mycket litet plåster på såren hade varit att få dessa pengar så dom kan köpa sig något, kanske en ny mobil eller något fint till rummet, hästen eller vad som. Jag skulle vilket jag redan sagt till dom satt undan pengarna och bara utnyttjat dom i nödfall men dom hade funnits där.

E är 12 år och hon har  6 år kvar tills hon är 18 vad händer om hon dör när hon är 15. då har hon ju inte fått något eller om hon blir förlamad innan 18 års dagen då kan hon inte åka utomland eller ha nytta av en ny cykel.. VAD GÖR PENGARNA FÖR NYTTA PÅ BANKEN??

Vi lever här och nu!!
Visst är det hur coolt som helst om dom finns där den dagen dom fyller 18 år men då kan det vara försent.


inga kramar idag!


Full fart måndag

Om gårdagen innehöll..... ingenting så är det mer fullt upp idag.

Jag har redan varit med Svärmor på kungälvs sjukhus för en röntgen. Hon åker färdtjänst jag åker egen bil, men eftersom hon sitter i rullstol och är lite förvirrad så var jag med som extra stöd och hon är ganska rolig tanten. Men det hela avlöpte väl och vi hann även med en fika. vi hade ganska mysigt farmor och jag.

Nu är jag hemma, käkat lite, rastat hunden snart är det dax för avfärd igen denna gång mot tippen slänga lite stolar sen hämta E som ska till stallet för att göra iordning sig och hästen för träning. däremellan ska jag hämta C och köra henne till Kuratorn som är på Kungälvs sjukhus,  rasta hunden och sen hämta C åka tillbaka till Jennylund för att bevittna när E tränar. Sen hem med ungarna och iväg på föräldramöte

Sen är dagen slut och jag med antar jag............

Imorgon ska jag till joibbet igen är ditkallad till ett möte där vi ska lösa hela skolans problem?!!!!!
eller hur?!!!!

Jag är sjukskrivén ytterligare 2 veckor sen ska jag börja på halvtid så får vi se hur det går.

kram

Smärta, tårar och en liten liten flicka

E skulle ta sin spruta idag och den gör ONT, stackars lilla älskade barn som måste utstå detta lidande varje vecka men idag kom mer smärta ut än bara smärtan från sprutan.....

Hon slet sitt hår, slog sig själv, grät hysteriskt och snörvlande försökte hon berätta om sitt dåliga samvete och hur mycket hon saknar sin pappa.
Det ända jag kunde göra var att hålla hårt om henne och bända loss händerna när hon rev sig i ansiktet,
Otäckt var det..... jag grät, hon grät jag kramade och försökte trösta men jag finner inga ord.

Vad säger man till en 12 åring som mist sin pappa och som har gått igenom det hon har genomlidit.
-vilka tröstande ord finns som kan lindra hennes smärta?

Det gör så ont att se henne så ledsen, det riktigt smärtar, fysiskt,

Jag känner själv en ny sorts panik när jag tänker på att han ALDRIG kommer att finnas här. så jag vet vad hon går genom. Skillnaden är att jag är vuxen och förhoppningsvis kan ta hand om mina känslor, hon är 12 och har inte "rutinen". Hon vet inte hur hon ska handskas med känslorna som kommer och dom kommer oftare nu än för 1 månad sen..... Så fungerar det...... sorgen... saknaden är så stor att man inte kan ta in den, det tar tid och när man som vi gör nu börjar föstå innebörden av det hela så reagerar vi.

Det gör så ont och man känner sig så hjälplös, maktlös, man får panik en panik som måste stävjas men som inte vill stävjas

E hade panik hon berättade sina tankar sånt som hon inte berättat innan och jag fick uppbåda all min styrka för att inte bryta ihop och vetskapen: "Det finns inget jag kan göra" Pappa kommer inte tillbaka hur mycket vi än vill
är fruktansvärd.. fruktansvärd...

jag vill inget hellre än att säga till henne; han kommer snart tillbaka
och att inte kunna göra det är...................jag finner inga ord som kan beskriva den känslan

Efter att ha suttit där en stund så lugnade hon sig och vi kunde prata och vi kom fram till, att som jag tidigare berättat för mina barn, alla stjärnor i himlen är fönster som dom döda öppnar och även pappa har ett fönster som han öppnar och tittar ner på oss.

Hon berättade för mig att hon hela tiden tänker på honom och i tankarna ber hon om hjälo ex. som att han hjälper henne att vinna stjärnvinsten på Liseberg, och han "väljer" åt henne val som: istället för att ramla och bryta armen så väljer han att hon ramlar och slår sig på knäna istället. 

Hon vill kunna berätta för honom att hon ångrar vissa saker hon gjort, gud  när hon sa det trodde jag hjärtat skulle stanna på mig.... Tanken på att hon ångrar saker hon gjort och nu inte kan be om ursäkt,

Tanken på det är nästan outhärd. Hur ska jag få henne att sluta ångra sig?. hon kan inte gå med den ångesten hon är ju bara 12 år!!!


Detta är ett helvete

Valdag

Idag söndag har jag inte gjort många knop. Kl 11 åkte jag och hämtade E som sovit hos en kompis efter det la jag mig och läste tills syrran ringde och vi åkte och röstade. Just det det var den lilla detaljen som inträffade idag...
VALDAG, Huhu hur ska det gå????? Ärlig talat så har jag ALDRIG varit mer ointresserad av valet somi år, men det har ju sina andra orsaker. har haft annat att gänka på om man säger så...

Nåväl efter att ha gjort denna insats för Sverige så intog jag vågrätt läge igen och läste vidare i min bok och sen läste jag hela dagen.

Kram

Ute kväll...........

Igår var jag tillsammans med 3 arbetskollegor på Mia Skäringers show på konserthuset.... Hade sett fram emot den jättelänge och den uppfyllde väl inte mina förväntningar så värst mycket... Innehöll lite väl mycket "snusk", men hon kan verkligen konsten att få till det och samtidigt balansera på gränsen till det osmakliga.

Hade trevligt och samtidigt inte. Tårarna rann och jag ville bara hem i mitten av föreställningen men jag klarade mig igenom den. Sen efteråt ville jag återigen bara hem kände mig yr i huvudet och knäsvag men bet ihop och gick med och tog den där ölen som jag lika gärna kunde varit utan. 

Syrran hämtade mig vid 12 på natten, känns skönt att komma hem och TACK till kära syster som trots trötthet och ryggvärk ändå körde ut mitt i natten för att hämta mig....

Skönt att få komma hem

Kram

1 månad sen.....

Idag är det 1 månad sen begravningen va.......

Tänk att tiden ändå går, solen går upp och ner dagarna går, livet går vidare runt omkring mig. Jag hinner inte riktigt med men livet rullar på.

Det finns en liten dikt som lyder:

Jag kan skratta jag kan le
men tårarna i mitt hjärta
kan inte se

Den säger allt tycker jag!




Idag är ingen bra dag.......

Idag har jag mått dåligt från det att jag vaknade. Idag har jag verkligen fått kämpa för att ta mig för någonting.
Att jag dessutom hörde C´s ledsna röst förrut gjorde inte saken bättre.......

Hon lät så ledsen och uppgiven!!! vad har hänt.
Igår var vi på utvecklingssamtal med hennes mentor och där framkom det att hon inte alls trivs så bra som jag trott.
Fasen oxå... jag som trodde att det hade blivit bättre, men nej så var inte fallet....
hon kämpar varje dag med att vara i skolan. Det kommer aldrig att hålla det vet jag!!! Ale Gymnasium har en stenhård policy när det gäller frånvaron. Redan vid 3:e frånvaro tillfället kontaktas socialen??????? och det vill man ju inte.

Själv har jag tänkt så mycket på S idag och gått igenom hela dagen då han dog. jag har liksom återupplevt den och det måste vara därför jag känner mig så ledsen.

Så många frågor som jag har obesvarade:
Hörde han mig?
Blev han rädd när jag skrek?
Hade han ont?
Gorde jag verkligen rätt som envisades med att arbete heltid hela våren?
Borde jag varit mer hemma hos honom?
Var han ledsen/ besviken på mig för det?
:
Den stora frågan är: förlät han mig någon gång för att jag inte tog hem honom?

Idag när jag satt och skulle äta lunch så dök allt detta och mer därtill upp i skallen och efter ett tag kom jag att tänka på alla som är runt omkring mig som så snällt stöttar mig och kommer med glada tillrop
Du klarar det!! Du är stark! vi tänker på dig!  på alla som skickat kort, skrivit så fint till mig/oss, Fina ord.
 så finns det en person som alltid säger.
-jag håller om dig det känner du va?
jag tycker om dom orden. Dom säger så mycket.

Allt detta gör att man orkar andas en gång till att man känner sig tacksam, rörd, och  faktiskt omtyckt!
Det gör att man orkar lite till.

Jag tror inte dom vet  hur mycket allt detta betyder för mig och jag kommer aldrig att kunna betala tillbaka

Kram 


Fyllda dagar

Trots att jag har hemma hela dagarna så är dagarna fyllda med göromål.
Häromdagen ex så satt jag i telefon mellan kl 0900 och 14.00, det var allt från Försäkringskassan, försäkringsbolag, transportstyrelsen, stenhuggeri, vårdcentral,  mitt fack, S´s fack,
you name it.

Så mycket att ta tag i

Jag har fått börja göra en lista för varje dag
Måndag:
Tisdag:
Onsdag:
osc
för jag kommer inte ihåg annars vad som ska göras??

Besiktade ena bilen häromdagen och den gick då inte igenom, självklart, så nu måste det åtgärdas inom en månad.
Nu återstår volvon att besiktigas occh den måste väl ändå gå igenom den är ju bara 2 år gammal

Sen har jag röjt här hemma, jag har slängt nästan alla S´s kläder, det finns en hel del kvar och innan jag slängde det så gick flickorna igenom det och tog det dom ville ha. dom tog nästan bara hans jobbarkläder!:(
Det är så dom vill minnas honom,  en stark pappa som jobbade hårt för sin familj.

Kram

Allt tar sån tid

Nu har jag då äntligen hittat och lyckats med livet som insats forsla hit en tung sten. Men då ska det ta sån himla tid att få den till stenhuggeriet. Jag pratade med Anders på begravningsbyrån som sa att nästa gång killen, från stenhuggeriet kommer förbi så kontaktar han mig så kan vi mötas upp så får han stenen. Men när det blir vet jag inte.

Jag vill ha klart detta så fort som möjligt, Jag ringde till Kungäls stenhuggeri och där tar det 6-8 veckor från det att dom får stenen och det brukar kosta runt 6500kr...........WHAT!!!!!!!!!!!!!!!

Urnan är ialla fall beställd så det blir urnsättning inom 2 veckor tror jag..... USCH

Jag var förbi graven häromdagen och det är ett kors där med en vit liten skylt med hans namn på...
och när jag tittar på namnet så kommer tårarna.
-är det verkligen min S dom avses??

Herre gud han var ju nyss i livet.. Det känns så overkligt som om jag är i en dröm. Det känns inte på riktigt och det skrämmer mig. Vad händer när det känns på riktigt??  När känns det på riktigt.

Jag ställde mig frågan för första gången när min mormor dog och det är över 25 år sedan.
Hur kan en människa leva, finnas och sedan bara försvinna? vart tar dom vägen??

Frågan kommer nu igen. Hur kan han bara försvinna? var är han? ser han mig? kan han se min smärta, min oro inför framtiden? Är han arg på mig? besviken? skulle jag gjort något annolunda? vad i så fall?

Så många frågor som jag aldrig kommer att få svar på.

Allt tar sån tid...................

Kram

Helgen som gått......

Har innehållit allt, syster time tillsammans, skratt, gråt, smärta

Jag hade fått för mig att JAG (som har tummen mitt i handen!!) ska måla om alla dörrkarmar i huset, så jag åkte och köpte speciell målartvätt och tvättade alla karmar sem ville jag gå på äcklet i duschen så  i samband med att jag köpte målartvätten köte jag mögeltvätt och Silicon sen begav jag mig till min syster som av en händelse.....
Jag förklarade mina vilda planer för henne och hon suckade och sa lite försiktigt:
-"ska du" vänta lite nu.... vet du vad du gör egentligen??
Nej det vet jag ju inte och det är där hon kommer in i bliden, för min syster är en hejare på ALLT, hon kan allt som inte jag kan och det är MYCKE, hon älskar att hamra, spika, måla, borra och fixa.

Så jag bjöd hem henne till mig i helgen och efter jobbet så kom hon och det var tur. För jag vet inte hur et gick till men hon hann hejda mig INNAN jag började dona och hon fick mig att lugna mig och det var tur för jag hade ju glömt köpa hälften av grejorna..

Så det blev en underbar systerkväll istället men lite vin och tjat... helt underbart,...

Lördagen åkte jag syrran och C till elgiganten och där mina kära vänner köpte jag 2 st 32tums plattTV till mina barn..........? jag är fan inte klok i någon ändä...........................VAD HAR JAG GJORT????????
var va min syster då????  Nåväl gjort är gjort men NU MÅSTE DET SNART RAMLA IN LITE MER CASH I SKATTKISTAN ANNARS.... MAMMA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

jag vet ju att jag kommer att få pengar inom kort (hoppas jag) så det löser sig nog???!!!!!

Igår, söndag åkte jag och C och hennes pojkvän till Rörtången på jakt efter en sten som jag ska ha till S´grav.
Något annat finns inte,,,, det måste vara en sten från hans älskade Rörtången och jag hittade en perfekt....

Att få in den i bilen tog ett tag för den var SVINTUNG men vi var ju 3 st som kämpade och slet som djur
in i bilen så nu ligger den där. Idag ska jag ta reda på vad jag ska göra härnäst med den...
På kvällen kom det RYGGONDA...

jisses helvete SÅ ont hade jag sist när jag fick mitt diskbråck.......... och jag blev dörädd.....

Idag känns det lite bättre men  inte helt,,, har jätteont och måste vara försiktig så idag blir dey vila och TV...

Kram

Intressent reflektion

Som ni säkert redan vet så har min syster också en blogg (jäkla härmis)
Hon har skrivit ett inlägg om sin vånda inför denna stora Operation som hon står inför. enkelt uttryckt: knyta ihop magen, Nåväl hon skriver mycket och bra måste jag säga hon har fått ett anonymt kommentar.
som är en mycket intressent reflektion tycker jag personligen.
Inget är svart eller vitt inte heller grått. Jag kan faktiskt hålla med både min  syster OCH den anonyme som bittert kommenterat att "Ni tjockisar har tur som genom en OP kan få ett bättre liv."

Hm nu gäller det att det blir rätt:
syrran har helt rätt. lyckan sitter inte i utsidan det är jag den första att hålla med om. Det är hälsosammare att vara smal än tjock.

Kanske personen har anorexia inte vet jag och då ska man komma ihåg att  det finns på tok för få vårdplatser i västsverige för anorexipatienter och att unga kvinnor (framför allt ) faktiskt dör i väntan på behandling i lika stor utsträckning som överviktiga gör...i sin sk sjukdom. MEN det är inte på långa vägar lika uppmärksammat som det är för "överviktiga.
MEN vad jag tror den anonyme menar är att det inte tas på samma allvar att ha problem åt andra hållet. Det läggs inte på långa vägar lika mycket resurser på sjukligt smala som det gör på sjukligt tjocka, vilket kan svida fan så mycket för den som är sjukligt smal lider lika myckert både fysiskt och psykiskt som den tjocke.
Man kan ha jättejobbigt rent fysiskt med att ha problem med att gå upp i vikt eller att man är för smal.

Men samhället tycker att det är mer "synd" om tjocka eftersom det ofta syns mer, än att vara för smal för det kan du dölja till viss del med kläder det är omöjligt om man är stor. Det är liksom mer OK att ha problem om man är tjock.

jag önskar jag visste vem den anonyme är...... Om så bara för att kolla om min egen reflektion stämmer eller om jag är helt ute och cyklar... Jag blir nyfiken.....

Kram

Tänk om det var så enkelt ändå......

världen utanför snurrar på som om inget har hänt, Människor åker omkring i sina bilar och ägnar sig åt sina bekymmer och problem. Men jag är kvar i en glasbubbla, Jag ser världen utanför och livet gå vidare för alla andra men jag är kvar i bubblan och kommer inte ut, hur mycket jag än försöker.'

jag har livet/ verkligheten utanför min bubbla och vill inget hellre än att spricka hål och få luft att andas. Jag bankar på glaset men det spricker inte, jag skriker men ingen hör mig, jag gråter men ingen ser mig.
Ändå måste jag ta hand om ledsna barn som mist sin pappa, ringa försäkringsbolag, begravningsbyråer, slåss mot försäkringskassan, Jag sover inte, har ångest på nätterna haR en värkande knut i magen på dagarna.

Jag önskar att jag  kunde få en Operation som kunde göra mit liv lättare som tar bort det onda. tänk om det var så enkelt`?
men nä.......jag måste ta mig igenom detta helt djävla själv....och det är nog så det ska vara. Ska man ordna något får man göra det själv inte lita på någon annan men jag önskar så att jag kunde.


kram



Återbesök.............?

Idag har jag varit hos Kuratorn på Kungälvs sjukhus. Vägen dit är densamma som när jag gick och hälsade på S faktum är att om jag tar 2 steg in i en sidkorridor så ser jag rummet där han låg. Jag gjorde det idag!!!! och det kändes som om jag fick ett knytnävsslag i magen. ÅH vad ledsen jag blev. Sorgen slog mig nästan till marken och jag fick sätta mig på bänken en stund och grät som bara den..............
Åter slogs jag av frågan: VARFÖR?? och av det otäcka i att han är borta för alltid...  oåterkallerligt....

Hos kuratorn var det bra. hon var helt ok och hon genomskådade mig det tog en timme men sen slog hon huvudet på spiken... Hon kan sitt jobb skulle man kunna säga.... Hon var bra...
Ska dit om 2 veckor igen vilket känns skönt (faktiskt)

Sen har vi idag valt urna, Det blir en vit/ ljusblå med måsar på.. Jättefin, flickorna valde ut den idag.
I den ska resterna av S ligga. ...Askan...... Askan av en hel människa... Askan av en älskad make och pappa!!!.

Jag måste verkligen skärpa mig nu, för jag orkar inte med detta längre.........Det gör så himla ont och hur gör man för at inte känna så mycket?

Kram..




Bryter mot reglerna..........

Ja nu bryter jag mot mina egna regler coh här visar en bild på mina barn.
Alla 4 är är mina fast 2 är biologiska dom minsta 2 är mina bonusbarn!!!!!!

Visst är dom fina?

Kram

Läste ett inlägg......

som min syster hyllad på sin blogg. Inlägget handlar om Självkänsla och självförtroende. Inlägget var bra men jag blir bara så ledsen över att så fina människor som denna människa är som skrivit inlägget ser ner på sig själv på det sättet.

En stor, vacker kvinna i sina bästa år som dessutom vad jag förstod varit drabbad av cancer har den synen på sig själv. Men det kanske är lätt för mig att säga tycker kanske några.  Men vad???

Jag är också stor, jag har inte alltid varit det det var först efter att jag fick barn som jag började lägga på mig och jag har väl lagt på mig ca 30-35 kilo på 15 år.. Inte dåligt jobbat!!!!!

Det här med kläder, visst passar inte dom kläderna som man vill ska passa och visst är man stor och klumpig men det är insidan som räknas och folk som inte känner en men som ändå dömer ut en efter utseendet kan man lika gärna vara utan... energitjuvar kalla jag dom.........Det gäller att klara av att anpassa sig också. Jag som en gång varit sk "smal" borde ju ha svårt med att blir "tjock" och visst det har jag men man måste hitta det som passar sig själv och anpassa sig, Att sen gå och tänka "oj så jag ser ut".. ""nä den passar inte."... ""kan inte ta på mig"... gör ju knappast saken bättre...

Själv reagerar jag med att få dåligt samvete.. konstigt nog... oj då jag borde nog också tänka som hon för jag är också stor.. Men det gör jag inte.!!!

Jag vet också vad jag är bra  på vad jag kan och  inte kan jag vet  också att livet är för kort för att hänga upp sig på vad andra tycker och tänker om en. Men om du inte är nöjd så är det bara du som kan göra något åt det.. ingen annan, Sen är det mer hälsosamt att inte vara överviktig, visst men hellre glad, nöjd, lycklig och överviktig än ledsen olycklig och smal..

Nu i dagsläget är jag ingetdera men jag kommer att hellre vara lycklig och stor än att ägna större delen av min vakna tid till att  "banta".

Jag vill leva här och nu det har jag lärt mig!! Herre gud jag kan ju dö i en trafikolycka idag eller imorgon och vem bryr sig då om jag var stor eller smal... Mina barn??? min syster?? mina vänner??
Näha ingen av dom som JAG bryr mig om och ingen av dom som bryr sig om mig heller kommer bry sig...... '
så varför bry sig.... Till syvens och sist är det bara dom som står en närmast i vått och torrt som betyder något.

Men visst var det läsvärt...Hennes inlägg.....

Kram

"Är pappa fortfarande en människa.......?"

Frågan kom som en blixt från en klar himmel fast av tonfallet att döma förstod jag att hon undrat länge men inte vågat fråga...

svaret: Nej nu är han ingen människa längre,

"Då är han borta på riktigt nu, mamma"

Ja nu är han borta på riktigt och vi måste välja ut en urna att lägga askan i

Den blicken jag fick då kan jag inte med ord beskriva,,, så ledsen, uppgiven, tom, så ledsen..................

När ska det bli bättre tro??


Röjartagen

UjUjUj... vet inte vad som hänt men jag röjer och säljer möbler på blocket för det vilda... Vill bara förändra allt så inget av det gamla finns kvar.... kanske det blir  lättare då?

Hur som helst så har jag idag varit på IKEA och köpte en TV bänk och hylla till E,syrran får hjälpa mig att sätta ihop det imorgon, Vi har röjt i hennes rum och slängt MASSOR av gamla leksaker mm.....

Sen har en kompis varit här och försökt hjälpa mig med ytterdörren som knappt går att stänga. Han är snickare och hade massa verktyg mm med sig men icke att dörren gick att greja... Det går att stänga den utifrån men inte inifrån...Hm??? nåväl han skulle fixa lite nya handtag, kolvar och komma imorgon igen och försöka vidare.,., HOppas det går att fixa så jag sliper köpa ny dörr..

E sover nu och C är hos pojkvännen (igen) jösses vad kära dom var idag igår.. Nu är det allt puttinuttigt men det vet ju alla vid det här laget att det går snart över (igen)

Det är denna tiden på dygnet jag hatar mest.... det är nu det kommer och jag vill intem orkar inte,
ensamheten, saknaden och tomheten...

Måtte ingen av dom jag älskar råka ut för något sånt här..


Kram


Kräftskiva

Igår var jag på kräftskiva, kände inte för det det minsta. Med ett värkande svullet rinnande öga så låg jag hela em och bara tyckte synd om mig. Men eftersom alla ungdomarna skulle vara hos mig och ha sin egen kräftskiva så kände jag mig tvungen att gå till min. Nu var det bara 4 meter hemifrån mig men ändå.....
Väl där så kände jag redan från början..."detta kommer bli en seg kväll"" men det är bara att hålla sig och hänga med i svängarna.

Värden och värdinnan jobbar båda på Volvo och det var sammanlagt 14 st där varav 11 jobbar på Volvo..
Om ni undrar hur snacket gick behöver jag bara säga.. VOLVO..... och interna volvoskämt.
Herre gud vad stolta dom är över att jobba på Volvo... Kan det vara så kul att stå vid bandet och skruva?
tydligen..
En och annan "småchef" var där också och det lät dom oss andra förstå vad det innebar!! 'SNÄLLA??!!!!!!!

Kräftskiva som så var trevlig och super gott med kräftor, (det äter jag inte gärna själv) Jag stod ut till 23.30 sen gick jag in till mig.....Det roliga/ tråkiga i detta är att framförallt värden tror sig har gjort en mega insats för mig/  genom att bjuda in mig, en stackare som nyligen mist sin man och behöver komma ut lite"".

Men det är inte så jag känner,  Jag kände mig illa till mods hela kvällen för jag vet att alla dom andra vet vad som hänt mig,
-"Jaha grannen ok ""sa dom när vi hälsade och tittade lite generat ner i golvet......
JA JUST DET!!!
Dom gjorde sitt bästa hela kvällen för att inte "trampa mig på tårna"
Sen blev jag bara ledsen och kände mig så ensam, det var inte kul alls. Alla dom som var där har sällskap, förlovade/ gifta och dom talade ju mer drick dom fick vitt och brett om sina förhållanden och hur "eländiga" deras gubbar var och hur dom minsann uppförde sig.....
Jag hade lust att ställa mig upp och skrika:  NI HAR IALLA FALL EN MAN SÅ HÅLL KÄFTEN
jag gick hem istället.....

Är nog inte mogen ännu för sådana här tillställningar och det känns som om jag aldrig kommer att bli det heller....
men man kan hoppas att livet en dag även ler mot mig igen, fast det känns inte så nu

kram

Framtiden tryggad eller inte?!

Imorgon gäller det... då ska jag hänga på låset till banken kl 10.00 och för första gången på 17 år öppna  vårat bankfack och däri hoppas jag att det ligger ett försäkringsbrev som kan ge mig min trygghet för några år framöver om inte så...................
vet jag inte vad jag ska göra????

gråta?
skrika?
dö?

Kram
 

beställa från Nätet......

Har jag gjort med god hjälp av dottern. Kläder till henne som vi beställde häromdagen, vad jag inte fattade vad att när jag trodde att beställningen inte gått igenom så hade den den vilket jag inte uppmärksammade trots att jag tittade efter "din beställning är mottagen". så jag gjorde om det igen och igen och ett tu tre så hade jag gjort en beställning 3 gånger så nu kommer det 3 paket till mig som innehåller samma 4 saker......

är urusel på detta

kram

orkar inte mera.................

vad tjänar detv till:(

Ibland sämre, ibland bättre

Igår var en dålig dag. Efter att ha kört min kära syster till Frölunda sjukhus kl 06.30!!!!! och lämnat henne där i hopp om att hon skulle bli opererad i magen (gatrikt någonting, knyter ihop magsäcken ialla fall) så åkte jag som bestämt till min underbara vän Carro och åt frukost. Hon bor i en supermysig lägenhet i majorna och är en av mina stöttepelare här i livet. Så långt allting gott.......

då kommer SMSet*: Det blir ingen OP!!!!!
- What!!!!
Nähä Op blir inställd pga av att syrran är förkyld med hosta och heshet.
Jag blev så ledsen å hennes vägnar, hon som pulvrat, mått illa i en helmånad, som mentalt förberettt sig på denna dag och sett fram emot den så länge...... Så ett tu tre. förändras allt....
Stackars syrran tyckte riktigt synd om henne. (fast mitt ego vill inte att hon ska op. för jag vill ha min syster med ALLT vad det innebär just som hon är, jag vill inte riskera att något händer henne under en op.  fast det är jag och mitt ego som säger det)  Innerst inne förstår jag henne och stöttar henne i hennes beslut.. även om jag kanske visar det  på konstigt sätt...

Nåväl iväg och hämta hem eländet och köra hem henne. Sen åkte jag hem, tittade in på Facebook och fick se bilder som dottern lagt ut på sin fina familj. och DÅ kom dom, Herr och Fru Ågren och slog mig till marken.
Däckad.... gick och la mig med en puls på 250, bultande hjärta, svettades och yrsel. Låg och foduserade på andningen en bra stund försökte sova lite men det´fungerade inte.

Alltså jag FATTAR det inte.
 
Att han är död, finns inte mer. borta för alltid.
Att Aldrig mer kunna känna, lukta, prata, retas, ta på honom
FAN FAN FAN
Jag hatar verkligen denna känsla, det är som om den inte är en del av mig, som om något vidrigt smygit sig in i min kropp och tagit över. Det är så oåterkallerligt, så definitivt. DET GÅR VERKLIGEN INTE ATT ÄNDRA PÅ DET.
MAKTLÖS känner jag mig, hopp lös, maktlös, meningslös,

Jag vill inte, orkar inte,

Jag som har massor att ta tag i, då blir jag stressad av det....

Idag är en bättre dag, efter att ha kört E till skolan tog jag med hunden och åkte till Fontin där jag gick 5 km ganska rask takt...... jätteskönt...

Nu har jag dammsugit och lagt i en maskin tvätt, kört C till pojkvännen. Hon ska dit för att slå honom på käften och för att göra slut...... Hon ringde inte innan bara dök upp och vem hade öppnad dörren jo. ärkerivalen Niclas, Niclas som hatar C och C som hatar honom...... Bara hon inte slår ihjäl dom nu och bara DOM inte gaddar ihop sig mot henne
Ja den kärleken den kärleken. Tänk vad det kan ställa till det flickvänner, kompisar och kompisars kompisar.
Det är så tråkigt när det blir så för det hade kunna vara bra..................

Nu ska jag hänga upp tvätten

Kram

RSS 2.0